Bild och baksidetext från Boktipset.se
De kom på kvällen, fredagen den 15 augusti 1997. De två små koreanska
babyflickorna togs emot på flygplatsen i Baltimore av två familjer som
inte hade någonting gemensamt utom just dessa adoptivbarn.
Bitsy Donaldson och hennes man Brad är tryggt förankrade i sin miljö,
varma, öppna och en smula naiva i sin övertygelse om den amerikanska
livsstilens förträfflighet.
Den andra familjen är Yazdans,
bestående av den exotiska, osäkra Ziba från Iran, hennes amerikaniserade
man Sami och hans mor Maryam, en elegant och kultiverad iranskfödd
änka.
Varje år firar de två familjerna "Ankomstdagen"
tillsammans, alltmedan den robusta Jin-ho och den lilla gracila Susan
rotar sig och växer upp som amerikaner ...
Maryam är iakttagaren,
som trots många år i USA fortfarande känner sig som en främling, en
gäst i detta land vars koder och tabun hon har svårt att förstå sig på.
Mot henne och sonens familj ställs Donaldsons bullrande,
superamerikanska släkt. Deras olika synsätt och traditioner blir
uppenbara, och kulturkrockarna både tragikomiska och hjärtskärande i de
möten som de två små adoptivflickorna är upphovet till.
Anne
Tyler har skrivit ännu en bok full av träffsäkra iakttagelser som kastar
ett genomskådande ljus över den amerikanska livsstilen sett från två
perspektiv. På ytan beskriver romanen den lilla världen men temat är
stort: det handlar om tillhörighet och främlingskap, om stolthet och
fördomar, om kärlek och acceptans.
Nominerad till det brittiska litteraturpriset Orange Prize 2007
Mitt betyg:
Ibland känns boken så fördomsfull och visst kanske det är så i vissa familjer men jag vet inte vad jag tycker om huvudpersonerna i boken alla verkar så egoistiska på sitt sätt, dom ser bara sitt sätt som det rätta och vågar inte sätta ner foten när dom blir förolämpade trodde mer på boken än vad den gav mig.
onsdag, november 07, 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar