Bild och baksidetext från Boktipset.se
Vi träffas fortfarande ibland, Bea, Meja och jag. Men vi pratar aldrig
om det. Det är en sorts tyst överenskommelse. Som om det kanske aldrig
hände om vi inte pratar om det. Men innerst inne vet vi förstås ...
Den
här natten vaknade både Meja och jag av Beas skärande skrik. Hon satt i
sin säng med kudden hårt tryckt mot ansiktet. Hon sa inte ett ljud.
Snyftade inte ens. Men jag såg att hennes ben skakade under täcket.
- Du drömde bara, viskade jag. Här är ingenting.
Jag viskade för att inte väcka Meja, men hon var redan vaken.
- Vad är det? frågade hon och lutade sig över sängkanten.
- Inget, sa jag. Bea drömde en grej bara.
Bea skakade på huvudet bakom kudden.
- Det var ingen dröm, sa hon tyst. Jag såg henne, på riktigt.
- Såg vem? undrade Meja.
- Spöket, viskade Bea. Den vitklädda flickan.
Kanske
borde Elvira ha blivit misstänksam när hon fick plats på kollot trots
att hon anmälde sig en vecka för sent. Och kanske borde hon ha ångrat
sig och åkt hem igen när hon hamnade i rum 213. Det går rykten om att
det spökar där, man har sett en vitklädd flicka med långt rött hår irra
runt på nätterna.
Det börjar som en sommardröm med bad och sol och
söta killar, men snart börjar mystiska saker hända. Vad är det för
konstig vit skugga som dyker upp bakom Elvira på alla fotografier som
hennes rumskompis Meja tar? Och varför försvinner en massa saker för
tjejerna på nätterna? Smyger det omkring en tjuv när alla sover? Är det
killarna på lägret som busar? Eller är det något helt annat …?
Mitt betyg:
Dottern sträckläste tre av Ingelin Angeborns spänningsböcker på en vecka så jag ville läsa för att se vad det var för böcker. Helt okej ungdomsbok för åldern runt 8-12 kanske, ingen läs sensation för mig men helt okej och lite spännande var det ju. Kan rekommendera boken till barn som är i målgruppen gissar att dottern skulle ge den 4-5 i betyg och hon är ju i rätt ålder ;)
Här hittar du författarens hemsida
lördag, november 16, 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar