Bild och baksidetext från Boktipset.se
Vinnare av Augustpriset som bästa svenska roman 2002.
Det är
inte bara hans kärlek som är vidunderlig ? utan också han själv, Hercule
Barfuss. Alltsedan han föddes på ett glädjehus i Königsberg 1813 har
han väckt människors fasa med sin vanställdhet. Han är också döv, och
dvärg, men han har fått en sällsynt gåva ? förmågan att läsa andras
tankar. Den kommer att skänka honom ett våldsamt och märkligt öde, och
farliga fiender...
Vi följer Hercule till kloster och dårhus, till
Vatikanen och varietésällskap, Swedenborgianer och salonger, och får
också inblick i framväxten av de dövas språk. Men först och främst är
romanen en förunderlig och gripande kärlekshistoria. Hercule Barfuss
glömmer aldrig den flicka som föddes på bordellen samma natt som han,
och samhörigheten med henne, Henriette Vogel, blir ledstjärnan för hela
hans liv.
Mitt betyg:
Jag vet inte om jag hade för höga förväntningar på boken eller om den helt enkelt inte passade mig riktigt men det var svårt att komma in i boken och jag fastnade aldrig riktigt, helt okej men inte mer.
Författarens hemsida
tisdag, december 10, 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar