Bild och baksidetext från Boktipset.se
Om moderskap, passion och ensamhet
Ingrid Dreyer är 48 år gammal
och en framgångsrik arkitekt. Hon befinner sig på en konferens i
Stockholm när hon får ett telefonsamtal: hennes femtonårige son Jonas
har blivit gripen för ett grovt våldsdåd. Tillvaron skakas i grunden,
och under de fyra dagar som följer tvingas hon möta verkligheten med
öppna ögon. I minnet genomlever Ingrid sin ensamma barn- och ungdom,
sitt havererade äktenskap, det åtta år långa förhållandet med en äldre,
gift man, ett förhållande som inte längre tycks ha någon framtid. Och
inte minst sin relation till den son som nu känns som en främling. Hur
hon har hamnat i denna situation och varför har hennes liv alltmer
kommit att likna en återvändsgränd? Är de bästa åren redan förbi? Och
har hon i så fall sig själv att skylla? Har hon gjort samma misstag som
sin mor, den självupptagna journalisten Berthe, och sin mormor Ada, en
gång känd och firad författare? Är deras livshistorier bara variationer
av samma egoism förklädd till frihetslängtan? Fyra dagar i mars är en
tät och komplex berättelse vars centrala tema är förhållandet mellan
barn och föräldrar. Om hur det är att vara dotter till en dotter till en
dotter. Om ränderna som aldrig går ur, om hur man präglas, om passion,
uppbrott och ensamhet.
"Det är en mästerlig roman. Relevant och
brännande aktuell för alla som en gång var och idag har barn. Med
huvudpersonens egna ord: 'Jaja, vi är bara människor, döm oss inte, för
alla har sina skäl, men ursäktar det att man är en skitstövel mot sina
barn?" Berglingske Tidende
Mitt betyg:
Det här hade kunnat vara en riktigt intressant bok men tyvärr lyfte den inte fören sista 50 sidorna innan dess fick jag ingen relation med huvudpersonerna det var bara hoppigt mellan olika tidsepoker.
måndag, december 03, 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar