Bild och baksidetext från Boktipset.se
Elin Wägner (18821949) var under första hälften av 1900-talet en av
Sveriges ledande romanförfattare. Till hennes viktigaste verk hör
förutom Pennskaftet romaner som Åsa-Hanna, Dialogen fortsätter och
Vinden vände bladen. Elin Wägner började sin bana som journalist och
drogs snart in i kampen för kvinnlig rösträtt. Det feministiska
engagemanget präglar hela hennes produktion och kombineras i den unika
pamfletten Väckarklocka med både pacifism och en ovanligt tidig
miljömedvetenhet. Hon invaldes i Svenska Akademien 1944.
Romanen Pennskaftet (1910) ger en oöverträffad inblick i arbetet för
kvinnlig rösträtt. Kring Pennskaftet, den unga kvinnliga journalisten,
och gruppen med rösträttsaktivister aktualiseras en rad frågor om
kvinnornas situation i det dåtida samhället. Slagfärdigt och
tankeväckande diskuteras här inte bara yrkesarbete och ekonomisk
självständighet, politisk aktivism och social gemenskap utan också
frågor som rör moral, erotik och kärlek. Introduktion av
akademiledamoten Horace Engdahl. Kommentarer och ordförklaringar av
Helena Forsås-Scott.
Mitt betyg:
En stark trea, berättelsen är intressant och det är spännande att läsa om kvinnokampen för rösträtt och livet för kvinnorna i början av 1900-talet men jag vet inte om jag varit ovanligt trött eller om det var sättet boken var skriven på som gjorde att jag somnade varje gång jag läste trotts att jag ville läsa mer...
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar